Pinkod!?

Kan någon bara snälla berätta vad jag har för Pinkod till mobilen eller just det nu behöver jag puk-koden. Jag bestämde mig igår för att starta om mobilen men hade helt glömt bort pinkoden. Och det upptäckte jag inte förrän det var dags att starta mobben igen. Och ja, jag har provat 3 gånger nu och behöver därför puk-koden. Och nej jag hittar inte plastkortet som simkortet sitter fast på när man får det.
Den här händelsen har förstört hela min dag. Var inte ens på humör för att rida idag pga den förbannade mobben. Tänk att ett så litet skit bekymmer, ett totalt banalt i-landsproblem kan påverka en så att hela dagen blir förstörd. Red i alla fall Leja i ridhuset och hon går verkligen bra just nu. Vi kommer framåt vid varje ridpass känns det som. När jag väl satt och trimmade på prinsessan kunde jag inte tänka på något annat men väl på marken kom det dumma mobbe-problemet över mig igen. Får ta mig till en Telia-butik imorgon och lösa det här. Kan inte låta en förbannad kod få förstöra en hel dag till.

Nu har Lego och jag borstat tänderna och ska kryper ner i sängen och hoppas på att i-landsproblemet har löst sig av sig själv tills vi vaknar...


Helgledig

Efter att ha jobbat hela helgen är det idag dags för en ledig dag. Jag har sagt det förr men säger det igen, finns det någon bättre dag att vara ledig på än just måndagar. Claes jobbar natt så även han är ledig. Då slår vi till på lång lyxfrukost. Passerar IcaMaxi under morgonpromenaden med Lego och köper på oss massa gott. Så nu ska vi hem, göra egna räkmackor och kolla på film. Bra start på veckan!

Lego väntar med spänning på vad husse har med dig från affären :)


Halloweenfest

Igår var det halloweenfest på Aldal. Självklart höll vi till i Albar som den här gången var utrustad med en riktig bartender som hade knåpat ihop en gedigen lista läskiga drinkar. Det var allt från clowner och vampyrer till präster och självaste döden på plats. Stämningen var på topp och festen höll som vanligt på långt in på småtimmarna.

Dr. Flinkenstock stod för forskningen bakom bardisken.


Lego hos tandläkaren

Det finns en hel del fördelar med att jobba på djursjukhus som djurägare. En veterinär är aldrig långt borta när man behöver en för någon fråga eller behöver ett utbildat öga för att kika på något. Idag tog jag tillfället i akt och lät Lego genomgå en munsanering och allmän koll av munstatusen. Absolut behövligt då han hade en del tandsten men tandsköterska informerade mig även om att det finns lite början till tandlossning i överkäkens framtänder. Klart inte så kul att höra men eftersom undersökning gjorts innan problem uppstått så kan jag med hjälp av tandborstning hjälpa min prins att få behålla sina tänder. Så nu är munnen ren och fin från tandsten så nu ska här borstas flitigt!

 

 

Så här ser det ut när man ska skrapa tandsten...hua!

 

Och så här trött blir man efteråt <3

 


Officiell debut!

I lördags gjorde Lego och jag debut på officiellmark i agility på Stängnäs lokala kennelklubb. En härlig dag med trevligt sällskap och strålande sol. Lego var på toppenhumör och visade sig från sin bästa sida. Resultatet blev 2 nollade lopp och en 5:e plats i agilityklassen och en 6:e plats i hoppklassen. Min fina prins <3
Pinnarna var dock en bit bort då vi inte riktigt hann i mål innan referenstiden passerat. Men nu kommer fokus ligga på slalomet och när det sitter bättre kommer förhoppningsvis pinnarna börja ramla in. Det var så kul och jag önskar att vi var i början av tävlingssäsongen och hade massa tävlingar framför oss och inte tvärtom. Men träning ger färdighet så i vår kommer vi istället att vara farliga =)



Prinsen med sin allra första agilityrosett!


Trött Lego.

Även efter en inte allt för lyckad agilityträning blir man trött. Och vad är då bättre än att slumra i mattes knä framför tv:n en söndagskväll <3


Fyrverkerier

I området där vi bor råder en förkärlek för firandet av det nya året som nalkas. Det verkar finnas en rädsla över att inte hinna fira tillräckligt mycket och därför är det självklart hög tid att börja redan nu.
Igår drog så firandet igång när Claes var ute på kvällpromenad med Lego, vilket resulterade i säsångens första förstörda promenad och så här kommer det fortsätta tills i januari. Men det är klart, allt för att det nya året ska känns sig välkommet...




 


Agility-reavansch!

Igår fick jag och Lego lite revansch för den inställda agilitytävlingen. Vi var nämligen med på Bastmoras träningstävling i går kväll. Det var en startklass utan slalom, en startklass med slalom och en hoppklass 2 bana. Vi slog på stort och var med i alla 3.
I första klassen nollade vi och vann =) I andra klassen gick Legobus ur slalomen med 3 portar kvar och vi fick 5 fel men vann ändå =) Och i hoppklassen fick vi även där lite problem i slalomen, men sen passade prinsen på att ta en tunnel åt fel håll efter ett handlingsfel av mig och i och med det blev vi diskade. Fortsatte dock köra hela banan och han klarade alla svårigheter galant. Men det bästa av allt var ändå att vi körde 3 hoppbanor utan balanshinder och Lego fortsatte driva (så gott han kan) hela tiden och verkade verklige tycka att varje start var kul!
Vi kommer att ha agilityträning på Aldal, på mammas nyinskaffade agilityhinder, hela vintern. Så nu blir det hårdträning på slalom till i vår då vi ska ge oss ut på tävlingsbanorna på riktigt. Jag är så taggad och hade verkligen galet kul igår. JIPPI!!!!! 

Åh nej!!!!

Nu har det hänt något ännu värre än att jag har anmält mig och Lego till en agiliyttävling. Nu har jag fått meddelande om att tävlingen blir inställd på grund av för få anmälda! Jag som har börjat tagga som bara den. Lagt upp veckans träningsprogram, tänkt ut bra övningar för optimal uppladdning samt suttit med Lego i knät och tittat på agilityklipp på youtube för att han ska få se hur det kommer att gå till. Men nu blir det inget. Känner mig riktigt ledsen faktiskt. Har ju till och med tvingat min kära arbetskollega, Hilda, att ta mitt arbetspass nästa lördag. Så Hilda om du läser det här så kan jag ta tillbaka mitt jobbpass om du vill.

Skit också =(

Mindre lyckat viltspår.

Nej, igår ville det sig inte riktigt i spårskogen. Jag var super taggad och såg verkligen fram emot att se Lego ta sitt första spår med vinkel helt utan problem, men det ville sig inte riktigt. Det började nämligen med att det på håll hördes skott någon som inte Lego uppskattar det minsta.
Han började dock gå spåret helt korrekt men det syntes på honom att han hade uppmärksamheten åt skotthållet. Sen hade Tira sin spårstart 50-60 meter i rakt riktning från vårt spår en bit fram. Något som Lego absolut kände. När vårt spår gick rakt fram vek han av säkert 4 gånger åt vänster mot Tiras spårstart. Helt rätt gjort av honom egentligen då Tiras spår var färskare än vårt. Även imponerande att han tag upp det med 50-60 meters bloduppehåll.
Väl tillbaka på rätt väg gick det nu lite bättre. Skotten hade upphört och Lego kunde koncentrera sig bättre och hittade snart fram till klöven. Han var dock inte riktigt lika intresserad av klöven den här gången. Visst tog han den och bar den tillbaka till bilen men släppte den sen utan protester. Ja ja han var helt enkelt inte lika taggad som de tidigare spåren (och klöven var ny och inte lika äcklig). Men nästa kurstillfälle är redan imorgon så då sattsar vi allt igen. Då kommer spåren ligga i tätare vegetation och vi får vara noggrannare med att hålla ordentliga avstånd mellan.

Viltspårspremiär.

I tisdgs var det viltspårspremiär när kursen drog igång och vilken premiär sen! Det var ett laddat gäng, bestående av; min bror och Tira, min svägerska och Pepzi och deras granne vars hundnamn jag nu tappat, som möttes vid infarten till Malmsjöbadet. Varsitt spår, på ungefär 100m. rakt fram i skogen, lades direkt vid ankomst. Dessa fick sedan ligga i ca en timme medans vi gick igenom lite praktiskt tänk och handlande. Sen var det äntligen dags att plocka fram hundarna och sätta igång på riktigt.
Med Lego på ett par meters avstånd fick jag i uppgift att bygga upp en spänning över startplatsen, någon som inte alls va speciellt svårt. Prinsen var mer än intresserad av vad matte hade hittat där framme. Efter att sen ha luktat in sig på platsen där nötblod tidigare hade skvätts upptäckte Lego snart att blodlukten fortsatte åt ena hållet och vi var igång! Med näsan i backen tog han sig med bestämdhet framåt i spåret ungefär 5-6m. före mig och instruktören. Ett par små utsvävningar blev det men han hittade snabbt tillbaka på rätt väg och det dröjde inte länge förrän vi hade nått klöven och målet. Vilken lycka! Lego plockade genast upp klöven och såg sig om efter första bästa ställe att gömma sitt byte. Gullegrisen =)
Han bar sen själv klöven tillbaka till bilen där han fick ha den en stund för att riktigt känna att det var värt mödan att nosa rätt på den. Släppte den sen mycket motvilligt till matte med ett litet morr och byte mot några korvbitar. Så duktig! Ska försöka hinna lägga ett liknande spår i veckan och nästa gång på kursen ska vi lägga in en vinkel i spåret. Tänk om jag äntligen har hittat Legos grej. Det vore ju en dröm om han kunde fortsätta spåra med samma entusiasm som i tisdags och bli ännu bättre. Ser redan fram emot nästa kurstillfälle. Håller tummarna för att lyckan håller i sig.

Vi hade SÅ kul!!!

Svalka.

När solen står som högst på himlen är det gott med en isglass att svalka sig med tycker Lego.




Grattis Lego!

Idag ger vi Lego en extra blöt puss på nosen och tackar honom för att han varje dag gör vardagen lite roligare, för idag fyller han 2 år!!!



Känns helt otroligt att det redan gått 2 år sedan jag fick ett meddelande om att det i Sölvesborg fötts en Lego som skulle komma att bli min prins. Samtidigt känns det inte som att jag och Claes någonsin har bott ihop utan att ha Lego springade runt benen. Han är helt klart en glädjespridare utan dess like vårt lilla charmtroll <3


Hård vinter.

Att hundar är asätare var något som Claes fick erfara på en av fredagens promenader. Vi har massor med vilda kaniner i området men under den här hårda vintern har nog antalet reducerats dramatiskt. Detta verkar dock kunna leda till andra djurs överlevnad. Det är väl så naturen fungerar tyvärr.



Måste bara säga att Lego inte har tillåtits sätta i sig allt som fattas utan det är det andra djur som gjort.

Legos mästerverk

Måste bara visa vad Lego lyckades åstakomma medans jag var bortrest i helgen.

Lego!!!! Matte höll på att läsa den där boken!!!!

Husse gjorde sitt yttersta för att tejpa ihop spillrorna men bokens liv gick inte att rädda.


Agilitytävling

Nej, vi har inte debuterat på tävlingsbanan jag och Lego. Även om vi blev mer än sugna när vi satt vid bansidan och tittade på alla duktiga ekipage som seglade över hindrena. Vi insåg samtidigt att vi har en hel del träning kvar tills vi kan genomföra ett felfritt lopp.
Tävlingarna hölls på Södertälje Brukshundklubb och jag var där för att hjälpa till som funktionär. Pedagogisk som jag försöker vara drog jag med mig Lego dit, stoppade in honom i buren brevid Víncent och Dolly och skuttade iväg för att stå till tjänst. Tänkte att det var ett ypperligt tillfälle för honom att känna på tävlingsatmosfären och lära sig hur en tävlingsdag fungerar. Det jag dock inte hade räknar med var att det var skjutövningar på den närliggande skjutbanan något som Lego hörde mer än väl. Så hela min pedagogiska dag slutade med att Legos bodyguard, husse, fick komma med cykeln och hämta hem en smått skärrad Legobit. Attans så fel det kan bli ibland =(

Husse avslöjade sen att Lego hade lugnat ner sig rätt fort efter att dom hade gett sig av. Vilket trotts allt känns bra, hade varit ännu värre om han inte lugnat ner sig på hela kvällen.
Sjukt jobbigt med skotträdda hundar, men vad ska man göra?!

Barnvakt.

Kanske inte helt sant, men jag och Lego har passat Dolly ett par timmar medans Amanda och Vincent har tränat agillity.
Det blir en hel del bus när Lego och Dolly umgås, men det är hela tiden på bådas villkor och det är absolut inga problem att säga "nu räcker det".

Efter en massa bus, mat, en promenad och ännu mera bus var båda rätt trötta.


Köttbulleprinsen!

Får jag lov att presentera, den "Flygande köttbullen"



Du är sötast i världen min älsklingsprins!!

Agilityträningen fortsätter med förbättrade reultat nästan hela tiden. Vem vet var det här kommer sluta =0)

1 år sen!

Igår var det 1 år sedan jag och Claes för fösta gången träffade våran Lego-prins i verkliga livet. Det hade varit en lång väntan men idag för 1 år sen klev Lilla Lego-biten för första gången innanför tröskeln hemma =0) 
Tänk va tiden går fort.

Lego 9 veckor.


Lego 14 månader.


Ikväll är det agility dags igen. JIPPI!!!!

Vill passa på att grattulera Amanda och Vincent för super prestationer på tävlignsbanan i helgen. Dom kom nämligen 1:a i agilityklass II (en pinne till). Samt kom dom 2:a i hoppklass II. Även där en pinne vilket betyder att dom nu är uppklassade till hoppklass III. Stort grattis från Team Aldal!

Agilityträning

Idag stod det agilityträning på schemat igen. Vi går ju en nybörjarkurs på måndagar.
Allt gick super bra. Lego är så otroligt ducktig. Han är pigg, snabb, explosiv något som jag aldrig trodde om honom. Han har dessutom börjat leta hinder på ett helt fantastiskt sätt. Han hoppar inte längre bara det som råkar komma ivägen utan han är helt med när det svänger också. Han är så enkel att köra.

Vi har tidigare "bara" kört 4 pinnar i slalomen. Det går som en dans vid det här laget så idag var det dags för alla 12 pinnar. Det blev ingen större skillnad måste jag säga. Efter det 4 första pinnarna så jobbade Lego bara på helt oberörd, som om ingenting var annorunda. Fantastiskt!!!

I slutet på passet var det dags för långhoppet med ett "vanligt" hinder efter. Vi jobbar mycket med bakåtkedjing, så jag började helt enkelt med endats det "vanliga" hindet.
Lego var super taggad när jag höll honom framför hidret, vilket ledde till att när jag släppte hoppade han av direkt och landade med cyklade framben i hindret.
Såg inte riktigt vad som hända men han blev i alla fall rädd. Han gapade och sträckte på sig både fam och bak flera gånger. Mandis som kan en del om massage och stretching klämmde lite på honom men han reagerade inte på annat sätt än att sträcka på sig igen.
Vi tog hindret en gång till super lågt och sen gick vi på en promenad istället. Såg inget konstigt i rörelsemönstret.
Han verkade inte få några dåliga erfarehter heller. Han vill mer än gärna gå tillbaka till agilityplanen efter promenaden
Väl hemma fortsatte jag massera tills Lego somnade på golvet. Kan hända att han kommer vara lite stel imorgon.

Min älskling!!!

Tidigare inlägg
RSS 2.0